Lydnadsträning

I dag var det femte lördagen jag och Goliat var på lydnadskurs på Oxelösunds Brukshundsklubb. Missade förra lördagen eftersom jag var uppe i Skogås. I dag skulle vi ha kursen tillsammans med de som går grundkursen (jag och Goliat går fortsättningskursen), jag tycker att det var en bra idé eftersom det är nyttigt för hundarna att träffa andra människor och hundar som inte tillhör gruppen. Det gick jättebra och jag är väldigt stolt över min lilla apa för det känns verkligen som att vi har kommit en bra bit på vägen. Just nu tränar vi mycket på ögonkontakt-och det går väl hyfsat men jag har faktiskt bara mig själv att skylla för jag har verkligen tränat in Goliat att han ska kolla på "godishanden" eftersom det är perfekt i utställningssammanhang och att bryta en vana efter fyra år är inte det lättaste! Men nu så börjar han förstå att till exempel vid en inkallning så ska han komma och sätta sig bredvid mig och ha kontakt och det fungerar bättre och bättre fast han ibland sneglar på handen.. däremot så förstår han inte riktigt varför man ska gå fot -räcker det inte att man går fint?? så att försöka få honom att hålla ögonkontakt är nästan omöjligt- men jag har en vilja av stål och enormt mycket tålamod! Vi tränade också på att hälsa på varandra och det var nog nyttigt för många: Momentet gick ut på att man skulle gå fram till ett ekipage med sin hund gåendes lungt, med kontakt, vid ens sida och när man kom fram skulle man sätta hunden ner hälsa på personen och vända och gå tillbaka. Goliat skötte sig jättefint och brydde sig inte ett dugg om den andra hunden fast den skällde! En annan sak som jag är väldigt fashinerad över är att när vi bryter lite mellan i träningen för att inte tråka ut hundarna så tar de flesta fram lekisar och börjar leka med sin hund. Goliat älskar leksaker men inte om det finns godis för då kan jag springa efter ankan själv! så när han börjar bli uttråkad så brukar jag träna utställning med honom och tro det eller ej så får han en helt annan attityd och energi, han blir helt tokig och börjar studsa runt när jag ställer om honom och så. Min instruktör, Malin Steen, tycker att det är jätte kul att se och hon sa att han måste verkligen älska utställningar för om man kan använda själva ställandet som belöning efter t ex en platsliggning så är det verkligen nått extra! Och det stämmer så bra för han tycker det är så jäkla kul! Inte för att han tycker lydnad är tråkigt men han blir bara frustrerad när han inte riktigt förstår vad jag vill att han ska göra eller att det är tråkigt att vänta! Men nu har vi en hel vecka att träna på tills nästa gång.