Agility

Nu skäms jag verkligen, lovade mig själv när jag startade bloggen att jag skulle uppdatera ofta och inte bli en sån som aldrig uppdaterar... Och ja nu har det gått alldeles för lång tid sen förra inlägget! Det är bara det att jag är så himla trött när jag kommer hem från jobbet så jag orkar inte sätta mig ner och skriva... Men nu så tänkte jag ta mig lite i kragen!

I Torsdags så var det kursstart på agilityn och jag var så full av förväntan när jag gick dit. Taika löpte fortfarande så Goliat kändes lite off men det fick gå som det gick. Jag hade räknat med att han kanske inte skulle uppföra sig som en brukshund men jag förväntade mig lite av honom i alla fall. Vi skulle träna tunnel och hopp, hopp vet jag att han kan utan problem och tunneln har vi provat tidigare och han tyckte den var det äckligaste som fanns i hela världen och vägrade gå igenom så inför den var jag lite spänd.

Så efter uppvärmingen var det dags att prova hopphindret (vi var två och två på varje station) så jag tog av honom både koppel och halsband och satte igång och det gick hur bra som helst han hoppade på inkallning och även om jag skickade honom framför mig över hindret men sen helt plötsligt så fick han fnatt och drog över hela agilityplanen... Japp!!! Först sprang han bara och retades med mig och vägrade lyssna på mina lock och rop, och som den sanna faraohund han är så tröttnade han på att leka "fånga Goliat" och drog iväg rakt in i skogen, så där stod jag och såg min älskade vackra faraohund flyga iväg i långa graciösa språng! Samtidigt som jag ringde Eva välde känslorna över mig en blandning av panik, ilska och förödmjukelse. Under tiden jag sprang runt i skogen så skulle Eva gå ut med Taika, men när jag såg vägen med alla bilar som körde så himla fort så brast det, tårarna bara rann. Efter ett tag ringde Eva och sa att hon hade Goliat!! fy fan vilken lättnad! Förbaskade dumma hund som låter hormonerna styra, han ville bara göra lite puppar med syrran... Så det var bara för mig att gå dit och hämta honom, Eva hade gått igenom honom och han var bara lite trött men annars inga skador eller trasiga trampdynor. Men det värsta är att jag vet att han var tvungen att korsa vägen för att komma till Eva och det är ett under att ingen körde på honom. Eftersom han mådde bra så ville jag verkligen gå tillbaka till agilityn för jag ville inte att han skulle ha en negativ bild av det. Sa till min kursledare att jag inte tänkte släppa honom mer den kvällen och hon förstod det. Satt och tittade en stund och sen provade vi tunneln, hon höll honom och jag lockade och han ville verkligen inte in men han ville till mig så han kastade sig och for runt och skällde i kopplet, tog ett steg in i tunneln men tyckte den var vidrig när den rörde på sig men tillslut så sprang han igenom!!! Var så stolt över honom! Efter det var det inga problem, han sprang igenom tunneln flera gånger, provade även den stora och när vi väl fått igenom honom en gång så var det inga problem!

Kändes så himla bra att avsluta på topp och nu har han ju visat sin värsta sida på en gång så det kan ju knappast bli värre en det här (hoppas jag!). Hädanefter så har vi fått tillstånd att använda koppel :) under lektionerna tills jag är redo att släppa honom igen. Hon sa att när han väl förstår alla hindrena så kommer han bli en utmärkt agility hund, kändes så jäkla bra att höra det! För jag var nästan hundra på att vi inte skulle få vara med efter hans lilla utflykt! Fick även en nyckel dit så vi kan gå och träna när som helst!

Vi blev godkända!

Idag har jag och Goliat varit på bruks för ett inträdesprov till agilityn (japp, tydligen måste hunden vara lydnadsstjärna för att få vara med), har ju tränat en hel del inför idag och jag hade köpt både leverpastej och korv. Men jag var ganska orolig för det enda Goliat har haft i huvudet den senaste veckan är: LÖPTIK!! Så ibland är det inte så lätt att nå honom... Men gruppen verkar bra och det är en ganska frisk blandning av hundar och mattar, dessvärre måste jag säga att vi har en jackrussel i gruppen som aldrig håller käften så efter 15minuter hade jag god lust att dräpa den!!! Märkte också att Goliat tyckte det var jobbigt att ha en sån där stöddig jycke i rumpan hela tiden, fick flera gånger be henne hålla åt sig sin hund. Har även börjat vänja mig vid att folk bara står och glor och pekar på honom som om han vore en cirkusapa! När vi hade gått ner på planen så sa Stina (vår instruktör) att vi skulle gå runt tre koner som stod i en triangel med hunden lös och man fick inte locka med rösten eller med godis man skulle bara gå och lossas som ingenting och hunden skulle då följa med! Kände verkligen hur paniken kom, hur fan ska jag få med honom då?? Jag fuskade lite och kletade in hela min hand med leverpastej så att den åtminstone skulle lukte gott även fast den var tom. Tittade på de andra först och deras hundar gick fint ibland men för det mesta drog de iväg och luktade (det hade varit en tik innan och kissat). Så då var det min tur och jag kopplade lös honom och gick och visst följde han med med nosen inkörd i min hand ;) men sen så kände han tiklukten och försvann mot kissfläcken, jag fortsatte att gå tills jag kom tillbaka och då fick jag ropa -som att det hjälpte!!! han stod kvar och nosade och vinklade inte ens ett öra mot mig, men sen kissade han lite och kom sättandes mot mig! Då var det bara inkallningen kvar och självklart så tjuvstartade han så jag fick göra om och det gick bra, så det gick ju hyfsat och vi var inte sämst i alla fall. Så på torsdag startar kursen! Antagligen är Taika i höglöp då så Goliat kommer att vara extra rolig att ha med då... Men nu är jag glad att vi faktiskt fick vara med!


Goliat siktar högt

Glad Påsk

Ja nu är påsken över för i år och jag har väl inte gjort särskillt mycket. Påsken har ingen speciell betydelse för mig, det är mer en chans att ta sig tid och träffa familjen över en bit mat och bara umgås och det är precis det jag har gjort -har dessutom haft långledigt så det känns skönt. På långfredan åkte vi hem till mamma och Per i Tuna och de bjöd på en underbart god middag: lax med cherrysås (helt fantasiskt god!) och potatis, jag hade fixat efterrätter -silviakaka. Dörren var öppen hela tiden så Goliat fick gå in och ut som han ville och han racade på som bara den! Jag och mamma tog bilen till skogen och gick en sväng efter maten med alla hundarna, men det hade nog gått ett djur innan för Goliat spejjade och var verkligen på hugget. Påskdagen åkte jag och syrran till pappa och ingalill och åt påskbord: tyckte nog om fiskdelen av bordet bäst, riktigt gott med både lax, paté och ägg med räkor men även köttbullarna stog högt. Så en riktigt trevlig påskhelg har det varit med både god mat och trevligt sällskap. Så jag hoppas att ni andra har haft en trevlig påsk, oavsett om ni har varit hemma eller på hundutställning!

Goliat 5år

Har varit helt slut hela veckan men nu ska jag uppdatera lite. I Onsdags fyllde min älskade lilla apa 5år!! Tänk vad tiden har gått fort och jag är så glad att jag fick äran att lära känna denna underbara hund som har förgyllt varenda dag. Dagen firades uppe hos Eva med grisöron, sång och massor med leverpastej och en och annan sång blev det allt ;)


Goliat öppnar sitt paket



Gotland -08


Min älskling!


Älskar hans huvud och utryck (Foto från Siphra´s)

Grattis till alla Goliats vackra syskon, hoppas ni fick mycket gott och roliga presenter!

Lydnadsträning i vårsol!

Äntligen börjar vårkänslorna komma fram nu när solen skiner hela dagarna och man hittar små vårtecken överallt. Känns så skönt att kunna träna ute med Goliat utan att han ska behöva frysa ihjäl, så idag passade jag på att träna lite lydnadsmoment från Lydnadsklass 1 med honom. Tog en promenad först och han kändes lite spattig och hade väldigt mycket överskottsenergi så det kändes inte så lovande. Men när vi väl började träna så uppförde han sig så jäkla bra, valde en plats med mycket störning och visst han hade inte full fokus på mig hela tiden men han drog inte en enda gång och gjorde det jag begärde av honom. Störningen bestod av: ett gäng ungdomar som spelade fotboll, andra människor och bilar, hundar, lukter och ganska stark vind. Tommy följde med och tog lite bilder:

Linförlighet: Började träna med koppel eftersom jag var osäker. Han gick jättefint med bra kontakt med godishanden (väntar lite till med att träna in ögonkontakt). Han vände också fint i svängar och tvära vändningar. Det som behövs finslipas på är ett bättre fotgående och ögonkontakt, och även att han ska sitta när vi stannar!

Inkallning: Fullt ös medvetslös!!! Det är oftast det som gäller med Goliat så även i det här fallet :)! Goliat sitter stilla utan problem (klockade en minut) men han har en tendens till att börja titta på allt annat efter ett tag men han sitter i alla fall kvar. Han har även bra fart, men det som är problemet är att han inte hinner vända in utan han gör en ganska stor loop samtidigt som han sladdar runt. Han brukar slarva lite när han sätter sig också, brukar bli lite bakom mig men om jag flyttar fram handen lite så sätter han sig bra.

Platsliggning: Fungerar lika bra som inkallning, han ligger stilla och tittar lite på omgivningen tills jag kommer tillbaka. En bra sak är att han inte reser sig upp när jag kommer utan väntar på ett kommando. Så här är det inte så mycket att klaga på förutom att jag vill att han ska ha fokus på mig hela tiden.

Fritt följ: Han gick väldigt bra lös också, han studsade ifrån nån gång i början bara. Ska även börja titta rakt fram för jag tror han klarar av att hålla upp blicken utan att jag ska kontrollera, han har ju godishanden till hjälp. Pratar också med honom hela tiden så att han ska fokusera på mig och hålla en bra fart. Också något som jag så småningom kommer träna bort, men man får tänka på att för bara en månad sen kunde han inte ens gå bredvid mig utan att börja studsa omkring som en studsboll och nu klarar han av ett hyggligt fritt följ (helt klart godkänt av mig men de på bruks tycker säkert en helt annan sak!)

Älskar den här bilden, den är så Goliat. Full av kraft och energi och väldigt mycket bus (han lipar ;) ).

Är väldigt nöjd efter idag och jag är så jäkla stolt över min lilla apa, han går verkligen från klarhet till klarhet. Har till och med börjat funderat över om jag ska anmäla honom till Lydnadsprov i höst, men då gäller det hårdträning i sommar!